Flavio Ferroni verkar vara en tystlåten pojke men han är ett lejon på banan. Han är en av de mest lovande unga åkarna i det italienska Superbike-mästerskapet. I år kommer han att tävla på R1 från Faieta Motors by Speed Action-teamet, med direkt stöd från Yamaha Italia.
“Jag började cykla på min pocketbike vid fyra och ett halvt år gammal på parkeringsplatser – Flavio Ferroni berättar för Corsedimoto – sedan gick jag till banorna nära hemmet, jag gick vidare till MiniGPs, sedan valdes jag ut av Honda Italia för PreGP, sedan Honda Moto3 Trophy och 600. Problemet är att jag alltid var för lång och tung. Jag ville inte hoppa över kategorierna utan jag stannade bara där i ett år och sedan bytte jag”.
När kom du fram till 1000?
“Vid 19, i National Trophy. Där hittade jag min idealstorlek. Med min fysik är jag en 1000cc ryttare. Jag gjorde min debut med Speed Action-teamet, sedan tävlade jag i två år med Aprilia och jag lyckades sticka ut. Mellan 2020 och 2021 tog jag alltid några pallplatser men förra säsongen var väldigt svår”.
Du blev skadad i Vallenunga.
“Jag bytte från New M2 till DMR. Saker och ting gick inte som jag hade hoppats. Jag kraschade i Vallelunga och det var ett hårt slag, jag kom tillbaka men det fanns inte förutsättningar att uttrycka mig på toppen och jag ville helst lägga av. Jag gjorde de två sista loppen för säsongen med Keope som också tänkte på 2023. Jag hade en fantastisk tid: jag skulle ha velat fortsätta med det här laget men det var tyvärr inte möjligt”.
De tillverkar bara en cykel i år.
“Ja, och jag var rädd för att bli stående men tack vare intresset från Yamaha Italia, som jag uppriktigt tackar, är jag här på Faieta Motors by Speed Action. Förutom att tävla i Superbike bygger jag en framtid för mig själv. Jag jobbar på deras återförsäljare med ett projekt riktat till dem som vill gå på banan. Till slut gick det bra, ja, väldigt bra. Jag är supernöjd som ryttare och som person.”
Mål för CIV SBK 2023?
”Jag skulle vilja hitta mig själv efter en dämpad säsong, gå tillbaka till att vara en huvudperson och slåss om de positioner som räknas. Den bästa Yamaha-åkaren på CIV är Delbianco och jag har en underbar relation med honom, vi är vänner, på och utanför banan. Men det skulle vara skönt att kunna slå honom och ligga före min lagkamrat. Jag skulle vilja vara den bästa Yamaha. Skämt åsido, det finns många starka ryttare på CIV Superbike: det kommer att bli ett fantastiskt mästerskap”.
Dröm?
“Att ta sig till Superbike World Championship. Jag är 23 och jag hoppas fortfarande på det. Jag är övertygad om att om jag lyckas göra bra ifrån mig med Yamaha så kan dörrar öppnas för mig”.